Att ja int kan dehär me att skriva blogg/dagbok... Ja har nån gång försökt börja skriva dagbok, men efter ett par dagar märker ja alltid at ojdå, nu har ja int skrivi på typ en vecka o nu kommer ja int mer ihåg va ja har gjort. O ja vet att man int MÅST skriva varje dag, men ja brukar komma ihåg någo detaljer som ja sku villa ha ur mig, men kommer int exakt ihåg hur allt gick eller vem som sa vad osv... O ja blir bara så stressad av att ja int kommer ihåg o så orkar ja int skriva någo alls! De va nog ett under att ja skrev dagbok nästan varenda dag i Tyskland. De sista veckorna orka ja int skriva varje dag men den allra sista hela dagen ja va i Tyskland skrev ja typ 3 sidor på tyska om allt som kom i min hjärna... Ja satt o grät hela tiden o fortfarande nu 1½ år efteråt gråter ja då ja läser de för ja kommer precis ihåg hur ja kände då.
Jag tycker det sku va så bra om man sku orka skriva dagbok varje dag, just för att kunna få dendär känslan att oj, ja kommer precis ihåg hur de kändes, ja kommer ihåg var ja satt o skrev o ja kommer precis ihåg hela dagen. Ja har verkligen pårikit guldfiskminne o kommer int ihåg saker om int ja skriver upp dem i min telefon o sätter alarm så att ja ska komma ihåg att gå iväg, hämta något eller ringa ti nån. De e lite skrämmande att vid (snart) 19 års ålder glömma bort en massa saker som e superviktiga, men ja bara gör de. Kanske de då skulle hjälpa att skriva dagbok så att man kan ta fram den senare o träna minnet med den?
Ja har skrivit dagbok oxå några gånger då ja var typ 5-6 år o de e no rikit typiskt småbarnsgrejs som väl va de största i mitt liv då :D
"Jag kan seta tandstelningen selv" "Jag va på Hanas kalas ohc de va Simon o Hana vi lekte" "lörda kvel vi tita på naoronpajka" (naurunpaikka-behöver de kommenteras att min finska int va så bra då?) Ja har oxå senare försökt skriva dagbok o ja antar att de e sånt där typiskt lågstadie-högstadie mellantidsgrejs...
"I love a boy sooooooooooo much but I reelly dont know if he loves me..." snyft...
"I love a boy, and the boy has a name and he is cute"
"Kära dagbok, ja har just läst Anne Franks dagbok o hennes dagbok hette Kitty, därför döper ja dig ti..." Ja kommer int mer ihåg va ja döpte min dagbok till! Så har ja väl oxå planera va mina kommande barn ska heta o om man kollar igenom där sku man kunna tro att ja har planera att få typ 20 barn för så många namn finns där, o int bara förnamn utan hela allting me mellannamn o allt :D Ska vi se om ja kommer ihåg någo utan att måsta springa upp o söka reda på min dagbok... :P
Hmm... Ivan fanns där i alla fall o Stina, Ylva, Tyra, Yrsa, Lotta, Sten (hur har ja kommi på de? :D ), Sture :'''D ... Ja nå de va några... Ja har tydligen tyckt om bokstaven Y om man ser på flicknamnen o bara lite mer annorlunda namn typ :D
O så finns ju dom typiska kommentarerna "alltså shit va ja har varit barnslig o ojnej va de e pinsamt o läsa dehär" o i nästa mening "alltså de har kommi en ny pojke ti skolan o han e bara sååååå snygg"
Men om ja skulle skriva dagbok nu då, va skulle ja skriva då? Typ samma som här väl, antar ja... Eller ja här skriver ja ju int precis allt ja tänker på utan lite mer sånt som ja väl skulle kunna prata om me nästan vem som helst. En pappersdagbok kan ju inte vem som helst läsa o då skulle ja väl skriva sånt ja int berättar åt nån. Varför har man förresten sånt? Skulle de inte vara bättre om man sku kunna prata om allt me nån? Man måst ju int berätta allt åt en o samma person, men ja tror att man sku må så mycke bättre om man oxå skulle kunna prata om såna där småsaker som egentligen int e ett problem, men som stör en alldeles ofantligt mycke. Ja tror att man egentligen borde dela med sig av sin dagbok till nån emellanåt, då nån annan hör/läser ens
tankar kanske den kan ge en ny vinkling på problemet som kanske sen löser sig av sig själv. Det har ja ju oxå egentligen gjort! Vi hade tillsammans med min kompis en gemensam dagbok där vi skrev turvis o svara på varandras saker o skrev eget... Vi hade den tills hon tappa bort den, eller "tappa bort den" kanske... Ja va sur en tid, för ja tyckte verkligen om att vänta på att få läsa den o få svara på saker hon undrade över eller frågade av mig o de va rolit att få skriva i boken o veta att nån bryr sig om vad man skriver... Kanske... Kanske man borde testa det igen, fast de går int me samma kompis för hon gick skola i Esbo o vi pratar ganska sällan me varandra nuförtiden. Då vi ses känns de superkul, men våra liv e så olika nu, att de e svårt att ens hinna ses... Om min bästa kompis inte skulle bo i Vietnam skulle ja kunna skriva me henne. De finns ju allti post, men de skulle bli ganska dyrt att skicka en bok fram o tibaka över jorden. De sku ha vari lättare då hon ännu bodde i Helsingfors...
Nu ska ja sluta fundera o iställe gå i duschen o bege mig iväg ut på dagens äventyr :) På kvällen blir de aMaysing rock där vi ska sjunga me kören, så de ska bli kul O efter de kommer ju EUROVISION SONG CONTEST!!!! :D O de måst man ju bara se på! (: Ja tycker Estlands låt e jättefin, Sveriges diggar ja oxå fast många hatar den o Norge va förstås oxå super :) Så fanns de ju nog andra som va bra oxå, men sen va de igen dehär me mitt minne att ja int kommer ihåg vem de va, hur låten gick, eller ens i vilkendera semifinalen dom va... Suck...
Ha en trevlig kväll o sköt om er! Puss <3
